Nätfiske i e-post — så känner du igen bluffmejlen
För robotarNätfiske är den vanligaste formen av e-postbedrägeri. Lär dig kännetecknen och vad du gör när bluffmejlet kommer in i din inkorg.

Nätfiske i e-post — så känner du igen bluffmejlen
Nätfiske, eller phishing, är den vanligaste formen av e-postbedrägeri. Ett bluffmejl ser ut att komma från en bank, en myndighet eller ett företag du litar på, men avsikten är att lura dig att lämna ut lösenord, kortuppgifter eller annan känslig information. I den här artikeln går vi igenom hur nätfiske fungerar, vilka kännetecken du ska se upp för och vad du gör när misstänkta mejl dyker upp i din inkorg.
Vad är nätfiske?
Nätfiske är en form av social manipulation. Bedragaren utger sig för att vara en avsändare som mottagaren har förtroende för — till exempel en bank, ett bolag eller en myndighet — och ber mottagaren om lösenord, kreditkortsnummer eller annan känslig information. Syftet är ofta att stjäla pengar, sälja uppgifterna vidare eller genomföra identitetsstöld. Ordet kommer av engelskans fishing (’fiske’), och stavningen har påverkats av phreaking. Fenomenet har funnits sedan 1990-talet och är nära kopplat till skräppost.
I Sverige fick nätfiske stor uppmärksamhet vintern 2007, då falska e-postmeddelanden i en storbanks namn skickades ut i stor skala. Meddelandena ledde till falska webbplatser där användare uppmanades att logga in. Trots att språket var mer välgjort än tidigare blev en del mottagare lurade att tro att mejlen kom från banken.
Den vanligaste metoden är att skicka e-post eller bluffmejl som ser autentiska ut. Meddelandet innehåller ofta en uppmaning att logga in snarast, tillsammans med en länk till en falsk webbplats med ett inloggningsformulär. Avsändaren uppger att ett problem har uppstått med kundens konto och begär lösenord för att ”åtgärda felet”. Det riktas särskilt mot internetbankskunder.
Kännetecken på ett bluffmejl
Nätfiskemeddelanden kan vara välgjorda och framstå som äkta, men det finns återkommande kännetecken:
- Mejlet uppmanar dig att logga in snarast eller vidta omedelbar åtgärd för att undvika att ett konto spärras.
- Avsändaren påstår att ett problem har uppstått med ditt konto och begär ditt lösenord eller dina kortuppgifter.
- Mejlet innehåller en länk till en webbplats som ser ut som den riktiga, men adressen i adressfältet stämmer inte.
- Avsändarens e-postadress ser konstig ut eller stämmer inte överens med det företag mejlet påstår sig komma från.
- Språket kan vara felaktigt, även om moderna bluffmejl ofta är välskrivna.
- Mejlet använder bilder istället för text, eller så innehåller det QR-koder (så kallad quishing) för att undvika upptäckt.
En legitim verksamhet frågar inte efter lösenord via e-post. Om ett mejl ber dig om lösenord, BankID eller kortuppgifter är det nästan säkert ett bluffmejl.
Andra former av nätfiske
Nätfiske förekommer inte bara via e-post. Vishing är nätfiske via telefonsamtal, och smishing sker genom SMS. Quishing använder QR-koder som leder till falska inloggningssidor. Alla bygger på samma idé: mottagaren luras att lämna ut känsliga uppgifter till en bedragare.
Nätfiskemejl skickas ofta till alla adresser som bedragaren kan komma över, i hopp om att någon ska nappa. De utgör därmed även en underkategori av skräppost. Om ditt mejl ofta hamnar i skräpposten kan det vara värt att se över hur din e-post hanterar filtrering — läs gärna vår guide om e-post som hamnar i skräpposten.
Vad du gör om du får ett misstänkt mejl
Om du får ett mejl som kan vara nätfiske, gör så här:
- Svara inte och klicka inte på länkar eller öppna bilagor i mejlet.
- Lämna inte ut lösenord, kortuppgifter eller annan känslig information via e-post eller osäkra länkar.
- Kontrollera avsändarens domännamn noga. Bedragare använder ofta adresser som liknar den riktiga men inte stämmer.
- Ta inte kontakt med det telefonnummer som står i det misstänkta mejlet.
- Rapportera meddelandet till din bank eller till en myndighet om det rör sig om ett bedrägeriförsök.
Om du har klickat på en länk och skrivit in uppgifter, byt lösenord omedelbart på den tjänst som berörs och kontakta din bank om kortuppgifter kan ha läckt.
Så skyddar du din e-post och din domän
Du kan inte hindra att bedragare skickar mejl i ditt namn, men du kan göra det svårare för dem och skydda din egen inkorg:
- Använd uppdaterade webbläsare och e-postklienter med inbyggda filter mot nätfiske.
- Aktivera tvåfaktorsautentisering på din e-post så att ett stulit lösenord inte räcker för att komma åt din inkorg. Läs mer om tvåfaktorsautentisering för e-post.
- Konfigurera SPF, DKIM och DMARC för din egen domän. SPF och DKIM visar att mejlet verkligen kommer från dig, och DMARC talar om för mottagande servrar hur de ska hantera mejl som inte klarar kontrollerna. Målet är att komma till ett DMARC-värde med p=reject. Läs mer i vår guide om konfigurera SPF, DKIM och DMARC för egen domän.
SPF ensamt är inte tillräckligt. Det är enkelt för en hacker att registrera ett giltigt SPF-värde för en domän och sedan använda en falsk FROM-adress som visas i e-postklienten. För maximalt skydd bör du införa både SPF och DKIM och dessutom registrera ett DMARC-värde.
Frågor och svar
Vad är skillnaden mellan skräppost och nätfiske? Skräppost är oönskad e-post i stor volym. Nätfiske är en målmedveten attack där bedragaren vill lura dig på uppgifter. Nätfiskemejl räknas som en underkategori av skräppost.
Kan nätfiske komma från en adress jag känner igen? Ja. Bedragare kan förfalska avsändaradressen, och ett mejl kan skickas från ett kapat konto hos någon du känner. Kontrollera alltid länkar och bilagor innan du klickar, även om avsändaren verkar bekant.
Frågar min bank någonsin efter mitt lösenord via e-post? Nej. En legitim bank eller myndighet frågar inte efter lösenord, BankID eller kortuppgifter i e-post.
Vad gör jag om jag redan har svarat på ett bluffmejl? Byt lösenord direkt på de berörda tjänsterna, aktivera tvåfaktorsautentisering och kontakta din bank om kortuppgifter kan ha kommit i orätta händer. Rapporter gärna händelsen.
Källor: Nätfiske — Wikipedia, Sender Policy Framework — Wikipedia
Relaterade artiklar

E-post autosvar: Så ställer du in automatiskt svar
Ett e-post autosvar svarar automatiskt åt dig medan du är borta — så fungerar det och så ställer du in det.
Läs artikeln
E-post vidarebefordran egen domän: behåll din inbox
Skicka mejl till en adress på din egen domän och få den vidarebefordrad till din befintliga inbox — utan ny e-postlåda eller ny leverantör. Så här gör du steg för steg.
Läs artikeln
E-postsignatur i e-post: Så gör du en professionell signatur
En e-postsignatur läggs automatiskt till i varje e-post du skriver. Lär dig hur du skapar en professionell e-postsignatur med namn, kontaktuppgifter och inställningar hos din e-postleverantör.
Läs artikeln
IMAP eller POP3 — vilket ska du välja för din e-postdomän?
IMAP eller POP3 avgör om dina mejl ser likadana ut på alla enheter eller försvinner från servern när du laddar ner dem. Här är skillnaden — och hur du väljer rätt.
Läs artikeln